Söndagen 25/2 - Petruskyrkan samt Castel St. Angelo och vandring i norra Rom.

Frukost på hotellet som vanligt vid 8:30 tiden. Frukostbuffen var som vanligt i Italien spartansk. Vår var ändå förstärkt buffe med fruktsallad och frukostbullar. Själva verkar italienarna mest äta croissanter och caffe au lait till frukost. Efter en vecka tröttnar man dock på marmeladen och mjukosten och saknar svensk ost och skinka.

Vi vimsade sedan runt på Termini efter rätt tunnelbana till Vatikanen. Vi lärde oss att man köper biljetterna till Metron i tobaksaffärerna och att italienarna endast skyltar på italienska och mot slutstationen (som tydligen hade ändrats sedan vår guidebok). Men annars är metron ett smidigt transportmedel i Rom, tyvärr har dom bara två tvärgående linjer så man får anpassa sina resor.
Väl framme vid Metrostation Cipro hade vi en kort promenad innan vi nådde Vatikanmuseumet. Visst var vi aningen sena (kl. var nu nästan 10 och museumet öppnade 8:45) och det var gratis entre på söndagarna, men ändå... Kön var 5-6 personer bred och nästan 1 km lång, helt otroligt! Och inte rörde sig kön heller! Vi bestämde oss raskt för att skippa museumet och gick istället vidare till Petrus-kyrkan. (San Pietro).

Petruskyrkan i gryningsljus

Petrusplatsen, skapad av Bernini.

Utsikt från kupolen över Petrusplatsen

Otroligt stort och imponerande torg med symmetriska kolonner, ett mästerverk av Bernini. Vi ställde oss nu i kön (ca 20 min) till Kupolen. Efter betalning (35 kr) valde vi trapporna uppåt. Första anhalten var taket på Petruskyrkan. Man kunde här beundra bla. baksidan på alla statyer som kröner utsidan mot torget. Nya trappor och så var vi upp på en avsats högt inut Michangelos berömda kupol. Vi fick nu vårt första intryck av Peterskyrkans storslagna innandöme, otroligt stort! Stumma av beundran gick vi runt på avsatsen och kunde se uppifrån hur en gudstjänst med kardinaler, gosskör etc. utspelades långt nedanför oss. Kyrkan är så stor att den har flera olika kapell inuti sig. Nu gick vi vidare på nya vindlande trappor uppåt i kupolen. Det blev trängre och väggarna smalnade av och började luta inåt, en lätt klaustrofobisk känsla och både Camilla och Jeanette fick stanna och ta luft vid ett fönster, lätt illamående. Till slut var vi dock upp på avsatsen högst upp på kupolen och kunde njuta av en sagolik utsikt över Rom. Man fick härifrån en överblick över stan som sedan visade sig nyttig, rekommenderas!

Påvens baldakin och   insidan av Michangelos   kupol.

Folksamlingen på Petrusplatsen som jublande lyssnar på Påven.

Vy mot Petruskyrkan.

Väl nere på taket igen såg vi att stora folkmassor hade samlats på torget nedanför och så hörde vi ur de stora högtalarna ett mässande. Sprang då raskt nerför de kvarvarande trapporna och ut på torget. Det var nämligen dags för Påvens sedvanliga söndagsgudstjänst. Det var vi och ca 15000 andra som med banderoller, plakat (we love you Papa!) stod och jublade och applåderade. En klar upplevelse att se och höra Påven live så att säga. Tror han avslutade med att välsigna oss alla...

En snabb rusch (före övriga på torget) in till Peterskyrkan. Vår utmärkta guidebok ledde oss runt i den ofantliga kyrkan. En tur ner i katakomberna för att se de gamla påvarna begravningsplats. Även Drottning Kristina och troligen även Aposteln Petrus ligger begravda här. Uppe i kyrkan igen beundrade vi ett flertal statyer, mest känt och vackrast är nog Michangelos, Pieta. Mycket känslor i dessa marmorstatyer! Vi såg även en nyligen igenmurad vägg, det visade sig när vi kollade baksidan att det var den heliga porten som bara är öppen under jubileumsåren (förra året).

Pieta, skapad av den då 25-årige Michangelo år 1499.

Nu var vi hungriga men restaurangutbudet i närheten av Vatikanen är begränsat till sämre turistfik. Till slut hittade vi en kinakrog på ett torg i närheten. Goda pizzor men lite för flottiga av olivolja dock.

Efter maten traskade vi så vidare mot Castel Sant Angelo. Detta är Hadrianus gamla mausoleum från år 139 som på medeltiden byggdes om till borg av påvarna. Det finns till och med en täckt mur mellan Vatikanen och borgen som faktist använts en gång på 1500-talet vid en belägring. Inne i borgen (entre ca 40 kr) var det en vindlande gång som byggdes till Hadrianus begravning och ledde oss uppåt i borgen. Fin utsikt och en del vackra rum som smyckats dyrbart till Påvarnas ära.

Castel St. Angelo från söder.

Castel St. Angelo från öster.

Efter denna sevärdhet vandrade vi över Tibern in till gamla stan. Vi gick norrut mot Pax Aurea (fredsaltaret), här var dock museumet stängt för renovering. Vi såg istället Augustus mausoleum (en stor jordhög med lite tegelväggar). Då var det roligare att promenera på Via Condotti upp till Spanska trappan. Här var det liv och rörelse, mycket folk som gick och fönstershoppade. Butikerna här är enbart exklusiva butiker med märken som Dior, Armani, Gucci, Cartier o.s.v.

Vi avslutade dagen med att ta Metron tillbaka till Termini och vårt hotell. Som vanligt tillbaka vid 18-tiden, sådär 1 timmes vila/sömn innan duscha och förbereda oss med lite tärningsspel och dricka. Efter att ha snurrat runt på ett antal gator och sett att det mesta var fullsatt (italienarna äter oftast ute på söndagkvällarna) fastnade vi slutligen för en liten kvarterstrattoria i hörnan nära vårt hotell. Ingen speciell minnesvärd mat (lasagne) och vi blev nästan utkörda vid 23-tiden. Mest roligt var nog att se hur viktigt fotbollen är i Italien. Fotbollssouvenirer som hänger lite överallt! Inne i Rom är det Roma som gäller och i förorterna är det Lazio.

Tillbaka