De vanligaste klädesplaggen under medeltiden var den långa tunikan tillsammans med någon typ av huva, antingen på en mantel eller på en mantelkrage.
Benkläderna varierade från de bankett- och festbetonade trikåbyxorna (tights) till mera arbetsdugliga bomullsbyxor, hosor, knäbyxor eller damasker.
Skorna var oftast av skinn; stövlar som var långa eller korta, lågskor eller näbbskor. Stövlarna kunde gärna ha en nedvikt kant upptill om de var långa, medan med korta stövlarna ibland hade en "tillknycklad" övre del.
Förmöget folk gick ofta till skräddaren för att köpa fina kläder och huvudbonader. Man lade hellre sina pengar på mat och kläder som gav omedelbar tillfredsställelse än på varaktiga ting. Eftersom vackra tyger var dyra, hade man mer tyg och guld i sin klädsel ju rikare man var.
Färgerna som var gångbara då berodde helt och hållet på tillfället. För en bankett klädde man sig i starka och dyra färger som rött, klarblått, purpur, gult eller orange för att nämna några. Naturligtvis ville man ju klä sig så dyrbart som möjligt och de rikaste hade då kläder med mycket siden, silke, sammet, brokader och mönstrade tyger. Gärna ackompanjerade av så mycket bårder och brokader i guld och silver som börsen tillät.
Andra vanliga material för de mera vardagsbetonade kläderna var linne och filmaterial såsom vadmal. Färgerna till vardags och arbete var mera jordnära färger som svart, brunt i många nyanser, mörkt grönt os.v.
Klädidealen var av flerlagersystem, en enklare ofta långärmad underdräkt och en finare överklädnad, sk. Surcote. Nedan följer några olika exempel på hur man ofta klädde sig under medeltiden.
Länkar till teckningar för att du själv skall kunna tillverka dina
medeltidskläder:
