Kaptenen var en Djävul  Denna myt påstår att Kapten Smith var full och sov hårt berusad när Titanic krockade med isberget. En bättre kapten hade kunnat rädda fartyget. "Att hitta en gammal sjöman i Southampton som fortfarande tror på denna myt är inte svårt", skriver Titanichistorikern Don Lynch. Sanningen är att Smith hade varit på en middagsbjudning några timmar innan katastrofen där sprit bevisligen serverats. Men det finns inga bevis på att han skulle druckit något. Men visst fanns där sämre sjömanskap i samband med katastrofen. Trots upprepade isbergsvarningar, struntade Smith i att iakttaga den minsta försiktighet, dvs att sänka farten. Och en del historiker anser att om Löjtnant Murdoch hade styrt direkt mot isberget istället för att försöka backa och styra undan hade Titanic aldrig sjunkit. Upp

Kapten Smith

Kaptenen var en Ängel  I denna motsatta myt beskrivs Kapten Smith som en silverskäggig ädel engelsk officer som in i det sista försökte rädda ett spädbarn. Just som dödens kalla fingrar närmar sig honom blir han upptäckt av livbåt och som den romantiserade beskrivningen lyder: "När den lilla livbåten närmade sig hans undsättning räckte Kapten Smith över barnet men vägrade själv att bli räddad, han knuffade iväg båten och drog av sig sitt livbälte och sjönk sedan sakta ner utom synhåll".
Detta är en ren fantasi. Enda lilla sanningen är att en överlevande tycker sig minnas ha sett Kapten Smith hängande mot en livbåt. Men resten är påhittat, troligen från fantasifulla besättningsmän.
Upp

Katastrofen var överklassens största stund Det finns många historier om hur gentlemännen i första klass steg åt sidan för att låta kvinnor och barn komma fram till livbåtarna. John Jacob Astor sägs ha varit speciellt hjältemodig. När han såg sin fru säkert placerad i en nerhissad livbåt vägrade han själv att ta plats. Astor sägs uttalat, "ingen man förrän alla kvinnor och barn är säkra i livbåtarna". Som en regel lät de flesta män kvinnor och barn äntra livbåtarna innan de själva försökte ta plats. Men denna regel gällde främst kvinnorna och barnen av den bättre klassen, inte tredjeklasspassagerarna. Astors ridderlighet var grovt överdriven av den amerikanska pressen. Fakta är att han visst försökte få plats bredvid sin fru men nekades av Charles Lightoller den vakthavande officeren. Lightolller sa senare att han hade ett bestämt intryck av att Astor "senare skulle klaga över min nekan för högre ansvariga..." Upp

John Jacob Astor

Tredjeklass passagerarna blev mördade  Det är en allmän myt att tredjeklasspassagerarna avsiktligt blev inlåsta på sina nedre däck. Några som bröt sig genom barrikaderna rusade mot livbåtarna i sådan panik att man blev tvungen att skjuta mot dom. I verkligheten fanns där inget organiserat motstånd mot tredjeklasspassagerarna men inte många hjälpte dom heller. Titanic hade låsta portar mot de nedre utrymmena och bara en del av dessa blev öppnade när Titanic började sjunka. Som ett resultat av detta omkom 75% av tredjeklasspassagerarna medan endast 38% dog i första klass. Minst 50 barn dog den natten och 49 av dom kom från tredjeklass. Många historier gick kring hur de nobla officerarna med vapenmakt höll tillbaka slöddret från tredjeklass. Sant är att Officer Lowe avfirade sin pistol upp i luften för att tvinga tillbaka "en grupp av mörka män som rusade emot mig med vilda skrik". Och minst en annan officer skjöt mot en man som försökte tvinga sig före kvinnor och barn som köade till en livbåt. Men där fanns aldrig någon stor gemensam utbrytning från tredjeklass och därför aldrig heller någon verklig sammandrabbning. Det fanns sämre sidor hos alla grupper, tredjeklasspassageraren Daniel Buckley hittades tex senare i en livbåt med en schal över huvudet föreställandes en kvinna. Och många förstaklasspassagerare insisterade på att inte vända tillbaka livbåtarna och leta efter överlevande trots det fanns lediga platser i båtarna. Upp

Statistik från Titanic

Orkestern spelade tills slutet kom  Titanics orkester ville hålla upp moralen genom att spela så länge som möjligt. Det sista stycket var "Närmare Gud än dig". Sanningen är att Titanic orkester verkligen samlades för en improviserad konsert. Hur länge som de spelade är svårt att säga men tillräckligt länge för att lugna många nervösa passagerare. Vad spelade dom då? Många överlevande minns flera svängiga ragtimemelodier. Archibald Gracie kan inte minnas att ha hört någon "Närmare Gud", medan signalisten Harold Bride trodde att sista melodin var "Autumn/Höst"". Som vanligt när det gäller Titanic är inget enkelt, man tvistar om han menar hymnen "Autumn" eller den populära valsen "Songe d’Autumn/Höstsången". Upp

Ett populärt vykort

Den skamliga rederidirektören  När Titanic började sjunka, försökte direktören i Titanics rederi "WhiteStar-linjen" Bruce Ismay, att komma med livbåtarna genom att skälla ut ansvariga officerare och ge dom bestämda order. Till slut svarade en med att "se för fan till att lämna oss ifred". Ismay visste noga med sig att Titanic var dödsdömt och att det fanns alldeles för få livbåtar, det var ju hans eget rederi som var ansvarigt. Titanics ursprungliga ritningar visade på 48 livbåtar men hon bar nu endast 20 livbåtar. Och i det kritiska skede när hundratals passagerare lämnades för att dö gjorde Bruce Ismay sin nesliga flykt. Tyvärr är detta ingen myt, Ismay flydde verkligen såhär och senare stoppade han också alla löneutbetalningar till änkorna vars män dött i tjänsten ombord på Titanic. Upp

Bruce Ismay

Vart tog livbåtarna vägen?  Ett rykte som nog är rätt enkelt att förklara är de livbåtar från Titanic som låg i New Yorks hamn och som rapporterades vara spårlöst borta en dag. Troligen målades namnet Titanic över och de användes av White Star Line till någon annan av deras fartyg, de var ju knappt använda...
Upp

Violinen från Titanic  En legendarisk relik från Titanic blev den violin som cirkulerade på auktioner världen över och som sas vara från de som spelade medans Titanic sjönk. Men i och med att alla orkestermedlemmar omkom så finns det ingen som kan med bestämdhet säga att det är den riktiga violinen.
Upp

Det mystiska numret  Rätt tidigt påstods det att Titanic var dömt att gå under redan innan hon ens hade sjösatts. Anledningen till detta var ett nummer på en plåt i fören på skrovet. Numret var 3909 04 och med lite fantasi och spegelvänt kunde man läsa "no hope"...
Upp

En förmögenhet i kassaskåpet   Det var en allmän spridd sanning att inuti Titanics rostiga skrov låg en en förmögenhet i guld och juveler. Men liksom så många andra Titanicmyter är också denna falsk. Titanics lastförteckning är faktist helt ordinär. Där fanns inga stora summor i guld och juveler. Det enda ovanliga som Titanic förde med sig var en förgylld, ädelstensmyckad kopia av shejk Rubiyat av Omar Khayyam samt en ovanlig Reneaultbil (fanns endast i 4 exemplar). Inget av detta blev räddat. Vad gäller passagerarnas smycken så försvann det mesta tillsammans med sina ägare. De flesta kvinnorna från förstaklass blev räddade och dom hade alla hämtat sina värdesaker från purserns kassaskåp innan de gett sig av med livbåtarna. Det var till och med så att Pursern Hugh Walter McElroy sände besättningsmedlemmar runt bland passagerarna för att påminna dom att hämta sina värdesaker. Han försökte troligen försäkra sig om att ingen senare skulle komma med några anklagelser mot honom. Tydligen lyckades han också för när purserns kassaskåp bärgades och öppnades inför tv-kamerorna 1987 var det tomt... Upp

Assistant purser Reginald Barker

Titanics förbannelse   Någon gång efter Titanics förlisning började flera tidningar i New York skriva om "sanningen" bakom olyckan. Dom hävdade att den verkliga orsaken bakom olyckan låg i skeppets lastrum. Där inuti en stor sarkofag låg den mumifierade kroppen av en egyptisk farao som skulle transporteras till USA och en privat samlare.
Över mumien vilade dock en förbannelse och när katastrofen inträffade mutade samlaren besättningen till att rädda mumien ombord på en livbåt. Väl framme i USA gav mumien dock samlaren en sådan olycka att han skeppade den tillbaka till Europa ombord på Empress of Ireland, detta skepp sjönk då också på sin väg över Atlanten med en förlust av hundratals människoliv. På något vis blev mumien åter igen räddad. Ägaren bestämde då att återvända till Egyptien med ett tredje skepp, Lusitiana. Detta fartyg blev då torpederat av en tysk ubåt. Förmodligen sover nu mumien orörd på botten av den irländska sjön...
Sanningen bakom denna myt är att det aldrig fanns någon mumie ombord på Titanic. Inte heller på något av de andra skeppen. Historien kommer troligen från någon av alla de människor som letade efter en förklaring till den meningslösa katastrofen. Och fastän historien onekligen ger mera skimmer åt myterna kring Titanic är den inte sann
Du kan läsa mera i den långa historen om Mumien ombord på Titanic (på engelska).
Upp

Boken som förutspådde katastrofen   Den engelska författaren Morgan Robertson skrev redan 1898, 14 år innan Titanic, novellen "Futility" (Fåfänglighet) om en kollision mellan ett stort atlantgående fartyg och ett isberg. Han kallade sitt fartyg för Titan. Många andra saker var också identiska med Titanic.

• I boken var många av de rikaste människorna ombord. Titanic hade några av de allra rikaste ombord.
• Boken skepp hade ett deplacement på 70 000 ton. Titanic var på 60 000 ton.
• Bokens skepp var 244 meter långt. Titanic var 268 meter.
• Båda skeppen hade tre propellrar och kunde göra 24 knop.
• Båda fartygen kolliderade med ett isberg på sin jungfruresa till New York och sjönk.
• Bokens skepp Titan hade inte heller tillräckligt med livbåtar

Molly Brown, vilken Molly?   "Molly" Brown var den berömda hjältemodiga kvinnan som var med på Titanic. Hon räddade många människor från förfrysning i livbåtarna då hon tvingade alla att ro en stund och därmed hålla sig varma. Men ingen kallade henne någonsin för Molly, dom kände henne alla som Margaret. Det var först många år senare efter hennes död som man började att kalla henne för Molly Brown. Detta tack vare Broadwayshowen "The Unsinkable Molly Brown". Upp

Molly Brown

Isbitar i cocktailen från Titanics isberg   Enligt flera vittnen föll flera bitar is ner på Titanics promenaddäck (däck C) efter hennes kollision med isberget. Som det skildrades i Titanicfilmen "A Night to Remember", samlade flera passagerare isbitar från däck och på kul stoppade de sedan dessa i drinken. Men i verkligheten kan inte dessa isbitar kommit från isberget. Livbåt 1 skulle i sådana fall ha krossats mot isberget om det kom så nära att is lossnade och hamnade på däck. Istället visade det sig senare att livbåt 1 varit i perfekt skick. Isen kom troligen istället från Titanics nerisade master , nerskakat från stöten med isberget. Vidare berättade många överlevande senare om den unkna odören från isberget. Många isberg luktar ofta illa från multnande växt och djurdelar, knappast något man vill stoppa i drinken.
Upp

Varför alla dessa myter kring Titanic?

Ovanstående myter kom snabbt igång efter katastrofen när miljoner människor försökte hitta någon förklaring i katastrofen. Religiösa ledare predikade att katastrofen var Guds straff över den syndfulla människan. Eller snarare kanske en mans skandalfyllda skilsmässa, John Astor.
För feministerna var Titanics öde ett tecken över männens oförmåga att styra. Om kvinnor bara hade haft rösträtt hade olyckan aldrig inträffat.
En del färgade ledare i USA sa att Titanictragedin var en nödvändig läxa för alla rasistiska vita. Som den färgade sångaren Leadbelly sjöng "Vi svarta skall glädja oss, vi förlorade inte en enda färgad kvinna eller man".
Men den konservativa tidningen "The Atlanta Constitution" skrev att "det nobla uppförandet av förstaklassgentlemännen bevisar att vi Anglosaxer är menade att styra världen".

Senast uppdaterad 1998-11-13

Copyright © 1998 Stefan Danielson