Onsdagen 28/2 - Caracallas termer samt stadsrundvandring med Travastere.

Vi vaknade innan alarmet av åskknallar. Och vid frukosten kunde vi se ut på ett regnblött Rom. Egentligen hade vi tänkt göra utflykt den här dagen men vädret ändrade planerna.
Istället tog vi Metron till Pyramide. Detta är en 36 meter hög vit pyramid byggd som gravplats till en domare 12 fkr. Trafiken i detta område var mer än ovanligt jobbig. Efter ett tag lär man sig dock att korsa vägen som Romborna själva, dvs man korsar sig och rusar över, och faktist så stannar bilarna! Kan bero på dom höga böter som automatiskt drabbar bilisterna vid kollision med fotgängare.
Vi följde den gamla stadsmuren (påbörjades av Aurelius år 275, användes praktist ändå till slutet på 1800-talet) fram till Caracallas termer. Nu hade det mesta av regnandet avtagit och vi kunde beundra de storslagna ruinerna av de gamla romerska baden (invigt 217). Här kunde 1600 romare bada med tillgång till idrottsanläggning, bibliotek, 3 olika badbassänger, omklädningsrum och konferensanläggning. Man såg spåren efter de fina mosaikerna som en gång prytt golv och väggar.

Vy över ruinerna från Caracallas termer

Modell över antikens storartade badanläggning, Caracallas termer.

Mitt resesällskap framför Circus Maximus och Palatinen

Modell över Circus Maximus och palatsen på Palatinen.

Efter detta promenerade vi upp till resterna av Circus Maximus, idag en stor grönyta mest använd som rastplats för hundar men man såg ändå hur stor denna kapplöpsningbana en gång varit (byggdes mellan 330 fkr - 549 ekr och rymde hela 300 000 åskådare!). Bredvid ligger en av Roms sju kullar, Palatinen. Här kunde vi nerifrån se resterna av de många kejsarpalatsen.

Vidare mot kyrkan med Sanningens mun/Bocca della Verita (resterna av en gammal kloakledning) men enligt folktron blir man av med handen om man ljuger med handen inuti munnen. Kyrkan bredvid (Santa Maria in Cosmedin) var som vanligt gammal och fin med de typiska antika romerska kolonnerna längs sidorna. Vanligt att man återanvände romerska tempel och byggnadsmaterial i nya kyrkor och palats.

Portunustemplet (300 fkr) med kyrkan Santa Maria in Cosmedin i bakgrunden

Uffe testar funktionen på Sanningens mun

Tibernön med den judiska synagogan i bakgrunden

Modell över antikens Tibernön. Lägg märke till broarna

Här på torget såg vi även välbevarade rester av två gamla romerska tempel. Vidare mot Marcellus teater och in till det judiska ghettot. Här gick vi aningen vilse men upptäckte på vägen hur man gärna bygger ihop gamla tempelruiner med medeltidshus, blir dock en underlig blandning.
Vid den judiska synagogan observerade vi hur den allestädes närvarande italienska polisen inte bara gick omkring med k-pist utan även bar skottsäker väst. Men så har italien en aningen våldsammare bovar...
Över Tibern via Tibernön. Kul att vandra över Roms äldsta bro, Ponte Fabricio, byggd 62 fkr. Man kunde bygga stabila saker på den tiden.

Väl inne i stadsdelen Travastere hittade vi raskt en trevlig krog. Vi var nu trötta på pasta, pommes etc så en risotto skulle smaka fint. Och visst var det gott, men Uffes och min innehöll bara 4 små ynkliga scampis medan jeanette som vanligt drog matvinstlotten och fick sin tallrik bräddad med räkor, kräftor, musslor, snäckor, bläckfisk etc. Beställ alltså även ni en Risotto Pescatore i Rom! Travastere är mysigt att promenera i, inte så mycket turister, mindre bilar, helt enkelt en mera genuin stadsdel. Kyrkan St. Maria in Travastere är en av kristendomens äldsta kyrkor. Grunden byggdes redan på 200-talet och där finns vacker mosaik och målade fönster från 1100-talet samt en altarikon från 600-talet. Men vi blev också irriterade på en kvinna som gick in i kyrkan och stal kollektpengar. Men det kanske man skall vara beredd på, man ser nämligen i Rom en hel del fattiga och tiggare som uppgivet ber om en allmosa. Kan vara jobbigt att uppleva som bortskämd svensk.

Santa Maria in Travastere med piazzan och dess åttakantiga fontän från 1690. Mosaiken inne i kyrkans takkupol är från 1100-talet

Nu tillbaka igen över Tibern och nästa anhalt var Palazzo Spada som förutom ännu en säkert fin konstsamling (man hade nog blivit lite blase nu) hade en rolig illusionistisk pelargång av Borromini. Vi gick förbi det magnifika Palazzo Farnese innan vi hittade fram till Birgittasystrarnas kyrka och kloster. Inne i det lilla kapellet upplevde en innerlig andlighet från nunnorna. Här sprang inte massa turister omkring som i de andra kyrkorna vi besökt. På väg hemåt besökte vi ett flertal andra kyrkor, bla Santa Maria degli Angeli (mindre kopia av Peterskyrkan) samt slutligen Santa Maria Maggiore med ett vackert förgyllt kasettak (första guldet från sydamerika) och fina absidmosaiker från1200-talet.

Santa Maria i Maggiore. Grunden till kyrkan och altarmosaiken är från 400-talet.

Tillbaka till hotellet som vanligt kring 18-tiden och trötta sov vi en stund innan vi gick till restaurangen bredvid hotellet. Vi hade av vår hotellportier blivit lovade bra pris och visst en trerätters meny med vin för under 100-lappen lät bra men att äta "turistmeny" är inget att rekomendera. Kändes snålt med allting och Camillas och min Triple Romana var något nästan oätligt med skinn och fett. Bättre då med liten efterfest på hotellet med god öl.

Tillbaka