Måndagen den 26/2 - Vatikanmuseumena samt stadsrundvandring i centrala Rom.

Efter frukosten till Termini och metron till Vatikanstaten. Såhär på måndagmorgonen var det en grym rusningstrafik på tågen och man fick knuffa sig ombord. Efter ca 20 minuters köande kom vi så in på vatikanens museum kring 9:30. Entren är dyr och kostar ca 70 kr men det är det värt!

Då Rafael dog år 1520 fann man den nästan fullbordade Kristi förklaring i hans studio. Det underbart lysande konstverket placerades vid huvudändan av den store konstnärens likbår. I den här detaljen svävar Kristus ovanför marken i en gloria av översinnligt ljus.

Påven Julius II blev imponerad av Rafaels tidiga verk och valde honom till att smycka sina 4 privata rum (stanza). Arbetet påbörjades år 1508 av Rafael och hans elever och tog hela 16 år. Rafael själv dog innan arbetet var helt fullbordat. Freskerna uttycker renässansens religösa och filosofiska ideal och gjorde Rafael till en etablerad mästare. Detaljen är från Helidorus fördrivs från templet och visar hur Påven Julius II betraktar scenen från sin bärstol.

Vi gick först till Pinakoteket som har en utvald samling med det bästa av renässanskonsten. Här såg vi bla. Rafaels sista målning, den härliga blåa och med starka färger och fint ljus, Kristi förklaring. Många stora och vackra gobelänger fanns också liksom en Leonardo DaVinci-målning. Vi gick så vidare genom museumet bort mot Rafaels stanzer och Sixtinska kapellet. Mer och mer folk ju närmare vi kom. Så mycket vackert att se på vägen att man blev helt matt och det var skönt att kunna pusta ut vid salarna med moderna sakral konst (enkla saker i jämförelse med vad vi sett tidigare). Väl framme i Rafaels stanzer (rum målade med underbara vägg och takmålningar) visade det sig att man kände igen flera målningar, tex filosoferna i Athen. Vilken teknik med en fantastisk djupverkan!

Michelangelo freskomålade Sixtinska kapellets tak för påven Julius II mellan år 1508-1512.Huvudfreskerna som skildrar Skapelsen och Syndafallet är omgivna av teman från Gamla och Nya testamentet. På 1980-talet restaurerades taklet och avslöjade då oväntat klara färger. Detaljen som visar är Arvssynden, och visar hur Adam och Eva fördrivs ur Edens lustgård.

Så till sist kom vi fram till Sixtinska kapellet. Mycket turister här, knappt man kom in. Men visst är Michelangelos Yttersta domen och de fantastiska takmålningarna bland det yppersta inom renässansens konstverk. Vilka färger, så levande med en underbar scenografi och närvaro.

Den nyrestaurerade, Den yttersta domen, räknas som den mogna Michelangelo största mästerverk. Michelangelo arbetade ensam på fresken under sju års tid fram till fullbordandet år 1541. Målningen skildrar de dödas själar som stiger upp för att möta guds vrede. Den valdes av påven Paulus II som en varning till katolikerna under reformationens förvirring. I en dynamisk känslomässig komposition är figurerna fångade i en virvelrörelse.

Trötta i huvudena drog vi vidare ut på innergården för en stunds paus vid en antik jättekotte i brons innan vidare för att se etruskisk, grekisk, romersk och egyptisk konst. Vid 13-tiden när dom stängde var vi ordentligt möra, ändå hade vi bara skrapat lite på ytan av allt man kan se på dessa enorma utställningssalar.

Laookongruppen markerar en höjdpunkt i den romerska entusiasmen för antiken. Redan när skulpturen upptäcktes år 1506 gjorde den starkt intryck på de verksamma konstnärerna, bla. Rafael och Michelangelo.

Vi gick över Tibern in mot gamla stan och åt lunch på en liten trattoria någonstans bland gränderna. God mat men kallt på restaurangen och vi hade alla blivit mer eller mindre nerkylda. Vädret hade nämligen slagit om och det var en isande nordanvind och ca 6-8 grader. Detta var vi nu inte riktigt klädda för. Efter maten var det så dags för vår stora stadsrundvandring.

Piazza Navona. Påven Innocentius lät utsmycka detta torg vars konturer återspeglar det antika Domitianus stadion. I förgrunden Neptunusfontänen och i bakgrunden De fyra floderna fontän, som ligger mitt emot kyrkan Saint Agnese in Agone, smyckad av Borromini.

Del av De fyra flodernas fontän som anlades mellan 1657-1666 efter Berninis utkast. Detta mästerverk från barocktiden omger en obelisk från antikens Circus Maxentius.

Pantheon byggdes av Hadrianus kring år 120 ekr. och ersatte en tidigare tempelbyggnad av Agrippa 27 fkr. Pantheon räknas som en av de allra främsta byggnadsverken i den västerländska civilisationen och har efterliknats i ett stort antal senare byggnader. Den imponerande rotundan använder principen med kasettak och har samma diameter som höjd, 43 m. Templet är bevarat då det senare användes som kyrka och gravanläggning.

Jag hade lagt upp en rutt som skulle leda oss förbi optimalt med sevärdheter. Vi såg bla. Piazza Navona med bla. Bernins tjusiga fontäner, Pantheon (imponerande gammalt romerskt välbevarat tempel som varit urtypen för många senare kyrkokupoler), Hadrianus tempel, Gesu-kyrkan, Marcus Aurelius kolonn, Fontana di Trevi (gigantisk fontän på litet torg), Castor & Pollux, Santa Maria della Vittoria-kyrkan och torget, Piazza Barberini. Här finns bla. kyrkan Santa Maria della Concezione med en makaber krypta där man smyckat flera valv med skeletten av 4000 munkar. Vackert arbete men makabert!

Marcus Aurelius-kolonnen som restes mellan 180-196 ekr på norra delen av det fd. marsfältet liknar i utförandet den berömda Trajanuskolonnen. Temat på relieferna är ett förhärligande av kejsaren genom att visa hans segrar mot barbarerna i norr.

Fontana di Trevi, som skapades 1724-1736 efter ritningar från arkitekten Nicola Salvi. Fontänen förbinder Palazzo Contis arkitektur med de triumfbågeliknande figurerna vid fontänen och gör den till en av de mest uttrycksfulla konstverken i Rom.

På Piazza Barberinis mitt står Berninis dramatiska och fantasifulla Fontana del Tritone.

Väl tillbaka på hotellet blev det en lång varm dusch så nerkylda som vi var. På kvällen gick vi ut och åt på en finare (och dyrare) italiensk restaurang bortanför kyrkan St. Maria Maggiore. Jag åt grillade räkor och visst var det gott men det är oftast mera prisvärt att äta på italienska kvarterskrogar, sk. Trattorior eller Hosterior än riktiga restauranger.

Tillbaka